dinpung

HA!

Fan vad tragiskt detta känns. Men det känns även en smula lustigt och ironiskt.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara för jag antar att alla vill lyssna till denna historien. FAAAAAAAAAAST, då vore jag kanske lite för vänlig, jag vet ju att alla är så nedrans fascinerade av mitt liv och nästan dör varje gång jag säger någonting att jag kanske ska spara med det. Det skulle sannerligen minska dödsfallen om jag inte berättade.

Jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till, och nej det var inget "JAG VILL UT UR MITT LIV"-ta mig till grejs utan mer. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra.
Jag vill lämna mitt hus, det får jag inte för jag har HOSTA, djävulshostan som nu har gjort mamma till en tyrann som inte låter mig lämna huset.
Det är en massa på besök, och när det är en massa på besök känner jag mig inte bekväm och jag kan inte göra någonting för jag vill inte gå förbi dem som är på besök en enda gång för att undvika kallprat.
Jag har en massa läxor, men även om jag inte har något bättre för mig gör jag dem inte för jag tycker de är så tråkiga och man vill bara kissa på dem.
Och, det känns som att mitt liv är en jävla... tråd? Nej jag vet inte. En dålig tråd iallafall som ingen vill välja i affän för den är inte lika fin som de andra trådarna och glänser inte lika mycket. Det är som om den tråden var ett test med någon ny grej som skulle få trådarna att bli bättre men det enda den gjorde var att göra tråden matt och väldigt ömtålig. Därför kan man inte riktigt göra någonting för den där jävla tråden går bara sönder (och HAHA, jag låter som en syexpert)

Jag är en syexpert. Eller, iallafall en stickexpert. Jag kan sticka en halsduk till Julia i inflyttningspresent, en halsduk med glitter på...
Fast FUCK, jag kan inte göra dedär nedrans maskorna man måste göra i början.. de blir helt CRAZY

Och just det, Marre ville att jag skulle tillägna henne ett INLÄGG,

Varsegod Marre! Detta är till dig, hoppas du och Dson har det riktigt party på BIO!

Jag vill också gå på bio.. mamma sa att jag och hon kunde gå på flickan som lekte med elden om några dagar om jag inte skulle gå med någon annan, det ska jag nog inte.

ASCH... but that's gonna stop

Här har jag minsann inte skrivit på veckor, kanske tillochmed någon månad!
Jesus christ, men det bara är så att FARMVILLE som sagt äter upp en inifrån och egentligen vill jag nog skita i farmville nu, men det är ungefär som sims. Bara skönt att sitta framför.

Nåväl, jag har en djävulsk hosta som vägrar försvinna. Den kom med min förkylning och när förkylningen kände att det var dags att dra vidare på nya äventyr kände sig inte hostan redo att lämna mig! Jag trodde att hostan och förkylningen hörde ihop, men det gjorde de tydligen inte. För de skilde sig, i min kropp...

Egentligen vill jag bara kasta ur mig en massa spydiga kommentarer och spy upp allt jag vill klaga på men jag känner att det kan jag väl göra någon annanstans; typ i mitt rum på natten eller i ett telefonsamtal med Linus. Det är så bra att klaga inför Linus, han förstår samtidigt som han tycker det är ganska komiskt.

so many thoughts should have stayed in your bed

Jag håller för övrigt på att dränkas i ett berg av läxor, jag trodde inte omvårdnad skulle vara såhär jobbigt. Det är läxor och prov hela tiden och jag orkar inte. (HÄ! HÄ! Nu klagade jag ändå! BUUUUS)


Om jag skulle göra den där listan nu där en fråga är: har du lyssnat på samma låt 12 gånger i rad (ÄLLÄR NÅTT) så skulle jag kunnat skriva JAAAA! eller bara kryssat i svarsrutan.



NANANA, man får inte söka på låtarna, TYVÄRR! nej.. jag tar bort dem, ingen ska få ta dem ifrån mig!

Där över stod det 7 låtar jag hade kunnat lyssna på hela livet, men sedan kom jag på att om jag skriver vad de heter så kommer antagligen folk att söka på låtarna.. och fatta hur underbara de är. Men de låtarna är mina låtar och ingen ska få ta dem ifrån mig eller fatta deras storhet med min hjälp, MAN FÅR FAKTISKT HITTA DEM SJÄLVA!

Marre berättade för mig att Dson var lite ledsen för att jag aldrig skev om honom på min blogg längre, och då tänker jag såhär: Lilla Dson, det är ingen fara. Jag och min blogg hade en PAUS men nu är den slut, jag skrev inget om dig eftersom att jag inte skrev om någon/något.
Misströsta icke du barn av gud, även din tid skall komma en gång.

Här ska det vara en bild på en bra människa


AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAH....

ASCH... and be buried with a Rubik's Cube

Jag känner mig en smula försvunnen


Det var nog jag

Du står utanför. Bara så att du vet det, du kommer inte in någonstans igen. Inte här iallafall.

JAJAJAJAJAJAJAJAAAAAAAAAAA
Igår hoppade barn på en studsmatta, de hoppade HÖGT!



The more I talk
The more I say
The less you seem to hear
I'm speechless in a most peculiar way





asch...